hej alla där ute!

Jag är helt ny på marknaden men hoppas ni kommer följa min blogg med aktivitet.

Detta inlägg kommer handla mestadels om min pappa.

Jag är en kvinna på 23år som bor tillsammans med min sambo och vi har en fantastisk son på snart 8 mån som heter Kevin. Vi har två katter och en hund. 

När jag var 19 år så förlorade jag min pappa väldigt hastigt.

Vi alla visste att han burit på en pacemaker i fler år. Men trodde aldrig den skulle ge upp!

En natt ringde min mamma mig och berättade vad som hänt, vilket i mina öron var ofattbart.

Då bodde min bror i en tätort 1 mil ifrån föräldrarhemmet.

Jag bodde längst bort.

Hon ville att jag skulle åka hemifrån direkt och hämta upp min bror.

Påvägen till min bror får jag ett samtal till från mamma.

När min bror kommer ut till bilen och frågade: Hur går de?

Då sprutade tårarna.

Inte ett ord kom ut i bilen under en mils färd.

Detta var vår livs värsta upplevelse.

Det hände.. det som inte fick hända!

Varför hände detta oss?

Ibland kan man bara luta sig tillbaka och se den tiden som var då. den som var perfekt och felfri!

det har nu gått några år och jag står med familj och eget ansvar.

Jag har aldrig pratat med någon om detta. det är en natt jag bara vill glöma och önska allt var som vanligt som 19årig tjej. så jag ger er ett råd till alla där ute:

ta vara på varandra, nästa gång kanske det är eran mardröm och det vill man aldrig nånsin uppleva!

Jag och min far hade våra stunder. För det mesta var vi osams.

Jag var väldigt krävande som tonåring.maten på bordet prick och allt det där.

men det året han togs ifrån oss, så var vi lyckligtvis som godast vänner.

vi pratade till varandra med normal ton, vi skrattade tillsammans, vi log mot varandra.

Ja,vi gjorde det som en far och dotter alltid bör göra.

Så jag är evigt tacksam att det slutade så.

annars vet jag inte om man nånsin hade tagits sig igenom denna muren.

jag hoppas verkligen att ni som läser, ställer de frågor ni vill och tar åt er av varenda ord.

Jag delar med mig av en väldigt olycklig upplevelse och hoppas aldrig det händer er.

vet att jag har missat att skriva en hel novell,

men känner inte att jag orkar det. så ställ gärna frågor, så svarar jag gärna

kramiz JL